En liten bit till

Den senaste tiden har det saktat ned lite med byggandet, de kan ju inte ta ledigt hela tiden från jobbet och dagarna är ju så korta så kvällsjobb känns inte som ett bra alternativ. Elverket har dessutom precis lagt av så nu får vi fixa ett nytt.. Vi har börjat ställa in oss på att vi kanske inte hinner få på taket innan snön, frågan är hur mycket man behöver och hur man då bör skydda det vi gjort. 

Visar en liten bild från lägenheten vi bor i nu. Det fina, gamla skafferiet som jag nog kommer sakna lite i huset. Vi har ett fint hörnskåp som stod i huset förut som nog kommer bli skafferi men riktigt lika stort är det inte, det här kan man ju gå in i! Jag har inte gjort nästan någonting för att fräscha upp skafferiet, eftersom vi ju inte skulle lägga så mycket pengar och krut här. Jag har bara rivit bort något klibbigt papper/plast som var på hyllorna och skurat ordentligt. Skulle gärna måla därinne åtminstone, vi får väl se om jag gör det någon gång bara för det skulle bli så fint.

Nu syns huset från byvägen!! Så häftigt att se tycker jag. Jag har undrat hur det kommer se ut och liksom fantiserat om att man kanske kommer se huset och lamporna som är tända i fönstren när man kommer hem en mörk vinterkväll. Vi visste inte ens ifall mer än taket skulle synas så det var ju en glad överraskning att det kikar fram såhär fint!

Och så en bild från samma plats som förra inlägget så det syns att en del har hänt. 

Och en från motsatt sida. Här ser man att vi faktiskt har grannar! Det ser ut att vara lite ödsligt på de flesta bilderna här på bloggen tror jag men faktum är att världens mysigaste by ligger nedanför. Vi kommer se till det gula huset på bilden och (efter lite trädgallring) mina föräldrars hus och möjligtvis fler om och när det avverkas i framtiden. Jag tycker det känns skönt avsides men ändå vet man att det är nära till många grannar. Så ser man ju faktiskt ända bort till Hammarstrand också och den berömda Hammarstrandsskylten syns som ett litet vitt streck på berget längst bort..

Den här lilla vännen har fått åka upp till bygget i vagnen några gånger, verkar trivas rätt bra där han med faktiskt.

Huset växer fram!

Nu händer det mycket uppe på berget! Moberget heter det tydligen där enligt pappa, om jag inte missminner mig. Idag när jag åkte upp en sväng såg det ut såhär:
(Tror/hoppas det är jag som tagit bilden snett och inte huset som är det, förutom kanske där mellan fönstren, där verkar det lite svajigt än så länge, men det blir nog ordning på det med!)

För många ser det nog inte mycket ut för världen men för mig är det så vackert! Just nu har jag bara den här suddiga mobilbilden men har tagit rätt många bilder under tiden de timrat så kan göra ett längre inlägg senare. 

Om ni tycker huset ser lite annorlunda ut nu än innan rivningen så är det helt riktigt, vi har faktiskt ändrat det av lite olika anledningar. Så frågan är om man kan säga att vi flyttat ett hus eller om vi snarare bygger ett nytt hus av delar av ett gammalt. Jag tycker det känns lite som både och.. kan skriva mer senare om varför vi valt att göra de ändringar vi gjort om ni är intresserade. 

Ska jag beskriva känslan när jag ser huset stiga så pendlar jag mellan att känna en otrolig inspiration, glädje och förväntan och en känsla av att helt plötsligt ska jag vakna upp och så är vi mycket tidigare i processen igen!! Jag har ju timrat det här huset i drömmarna tusen gånger för att sedan vakna och huset är inte ens rivet..

Det vore så roligt att veta vilka ni är som brukar komma in och kolla på bloggen, några vet jag ju om men lämna gärna en liten kommentar om ni har lust! :)

Mera timmer och balkonghäng

E, min pappa och min farbror jobbar på! Röd-bruna färgen avslöjar hur högt huset varit innan de byggde på en våning till på 1890-talet.

Sakta men säkert plockas huset nu ned. Det är faktiskt med en del blandade känslor från mitt håll. Det här har vi ju arbetat mot ett år nu så självklart är det en stor känsla av "äntligen!!" men dels känns det tråkigt att jag inte kan hjälpa till så mycket just nu i det här (förhoppningsvis) allra tyngsta skedet av hela projektet då jag är hemma med lilla sonen och dessutom inte är extremt stark (Även om bärandet av en viss liten 10-kilosklump nog tvingat fram några biceps och triceps här och där!) och dessutom känns det lite sorgligt att vi snart inte kommer springa runt där och greja längre, jag hade ju som vant mig vid det nu.
Det börjar kännas "på riktigt" nu för mig, det kommer verkligen bli ett hus för oss därhemma! Jag har ägnat ungefär två år till att planera, drömma och fantisera om huset så i mitt huvud finns en relativt klar bild av huset, som att det redan står däruppe på berget och egentligen bor vi där. Men allt som oftast kommer ju verkligheten ifatt och man inser att det är låångt kvar innan vi är där. Och efter ett års rivande och slit, när man då vill se resultatet av arbetet, ja då finns där ingenting att se! En konstig period just nu, lite mittemellan känns det. Får hoppas den blir kort och uppbyggnationen kan börja så fort som möjligt, kommer kännas hur stort som helst att se huset resa sig igen!

Jag och lillen har fixat lite mysigt ute på balkongen i lägenheten åtminstone, nån nytta ska väl vi också göra? 

Jag har även målat kaklet i köket i lägenheten! Ett lagomt litet projekt när det kliar i fingrarna av inrednings-/renoveringslusta. Vi har ju sagt att vi inte ska lägga pengar på att fixa något här i lägenheten men det dassiga, brunblommiga kökskaklet var helt enkelt för fult för att få vara kvar..

 En till bild från lägenheten. Det är ganska fint här ändå, vissa stunder. Bruna golvmattan är inte min favorit men det finns andra fina gamla detaljer i lägenheten som väger upp de fula. Kanske visar mer en dag. (Notera tvätten som hänger på tork i vardagsrummet.. längtan är stark till tvättstugan som vi förhoppningsvis ska klämma in någonstans i huset, eller ännu bättre, att få hänga tvätten ute på gräsmattan!)

Långsamma framsteg

Idag känns det äntligen som att det kanske kan börja dra igång ett lite snabbare tempo i husbyggandet. Hade ett bra möte med byggnadsnämnden och vår kontrollansvarige och det verkar som att det kan bli en lösning på ett problem som hindrat nedrivandet av timmerstommen i snart en månad.

Lägger väl in några tråkiga rivningsbilder ännu en gång då! Hoppas på att snart få börja visa lite framsteg här på bloggen och inte bara "förstörelse".. Men snart är vi nog på väg åt rätt håll. Det känns lite som att den här väldigt långa perioden, över ett år, av rivande varit som ett test för att se om vi verkligen orkar hålla ut med drömmen. Det kommer säkert kännas tungt ibland under uppbyggnaden också men det måste ju bara vara roligare att bygga upp något jämfört med att riva något!  

För några veckor sedan rök taket också!

Det var så häftigt att klättra upp på vinden och komma UT. Jag hade inte varit med och rivit men kände att jag ville dit och se vad som hade hänt och fotade lite.

Där har vi det...elskåpet och kabeln som sitter vid vindsfönstret är orsaken till att vi inte kunnat riva än, vi väntar på att det ska bli flyttat. 

Hoppas på att kunna visa några bilder på grunden i nästa inlägg! :)

Uppdatering!

Det börjar äntligen lossna lite med rivandet och byggandet! De få gånger vi haft tid och lust att åka till huset tidigare under våren har vi mest hållit på och flyttat ut tegelstenar från huset, packat dem på lastpallar och fraktat iväg. Ett tråkigt och drygt arbete. En våning är tömd men nedervåningen är full med stenar den med, men nu får de ligga där och vänta ett tag medan vi gör lite roligare grejer.

Häromdagen revs utbyggnaden/farstukvisten (eller Näsan som den också kallats) äntligen! Den har satt stopp för mycket känns det som, bland annat har den varit i vägen för att kunna köra med någon traktor nära husets framsida, det är nämligen en mur (svårt att förklara) runt huset på framsidan och den tillsammans med "näsan" och att huset ligger i en backe bidrar till att försvåra i vårt rivande. 

Här drar pappa upp en del av utbyggnaden med traktorn. 

Och såhär ser huset ut nu! "Bara" taket kvar (okej, lite städning ska nog också till) innan vi ÄNTLIGEN kan timra ned och ta hem huset! 

En vacker dag

Idag har varit en fin dag både vädermässigt och husbyggsmässigt. Idag kom nämligen bygglovet som blev beviljat och jag traskade upp till gårdsplanen som håller på att växa fram däruppe på berget. 

Är så väldigt glad att marken vi valt ut visade sig vara helt ultimat för att bygga på. Sten och grus. På bilden syns att det är aningen blött vilket beror på en myr längre upp i skogen, det kommer åtgärdas genom att vi dikar ur ovanför gården så får det rinna ned bredvid vägen och vidare ned till älven (man skymtar älven ytterst lite på översta fotot ovan men den syns fint där den ringlar fram när man är på plats).

Nya tag!

Nu är det mer än en månad sedan jag gjorde ett inlägg här men nu blir det nya tag med bloggen och husflytten, nu är det vår! Vi har varit i huset en del och "smårivit" förut men nu i helgen blev det ett riktigt stortag så det känns att någonting verkligen händer och vi är på gång med det här. Många möbler och spånplattor blev borttagna och utslängda och nedervåningen är nästan helt tömd nu.

Den fina ljusgröna pärlsponten i köket försöker vi plocka ned så att den ska kunna användas igen..det är inte lätt ska jag säga och många har gått sönder, de som byggt och renoverat i vårt hus förut verkar ha älskat att spika! Men man får väl vara glad för det man lyckas få loss i någorlunda helt skick. :)

Där bakom panelen där diskbänken stått hittade vi vårt första skadade timmer :( det hade runnit ned vatten där bakom under några års tid men det är nog bara en stock som är riktigt genomrutten.

Besvikelsen över den ruttna stocken vägdes dock upp igår när vi hittade ett fint locktak under plattorna inne i ett rum. De flesta rummen har smala plankor till tak som det suttit papp över, två rum har haft locktaket framme hela tiden och nu hittade vi detta som det är lite bredare plank i och ser ut som att det kanske är återanvänt förut eftersom bara fyra är målade och resten trärena.. det är så kul när man hittar sånthär och får fantisera om varför de gjort si och så när de byggde! :)

Gårdagens sysslor

Här är huset, "Villa Villekulla" som vi tycker det liknar, i vinterskrud. Nu har E (min man) och husets förre ägare byggt en ramp upp där det förut endast stod en järnstege upp till övervåningen. På insidan finns nämligen ingen trappa mellan nedre och övre våningen.

Som jag har förstått det har det alltså varit ett kontor/företag på övervåningen och boningshus på nedervåningen, med varsin ingång. Sedan dess har det bott några på nedervåningen och renoverat, så där har det sett relativt modernt ut.

Alldeles bredvid står ett annat fint gammalt hus som några andra har köpt och river.

På samma gård finns också en fin ladugård som jag hemskt gärna skulle ha haft på den framtida gården för att kunna ha lite djur.

Det är ingen värme eller el i huset nu så det är isrosor på innerfönstren. Därför är vi bara där och jobbar när det är ljust, vilket ju inte är många timmar den här tiden på året, och arbetet går alltså lite långsamt såhär i början.

E river lister och jag slår ut de gamla smidda spikarna, så har det sett ut för det mesta hittills. Blev lite besviken då det såg ut att vara en annan typ av lister i ett rum, men det visade sig bara vara någonting de hade klistrat över listerna. Under var de lika detaljrika och fina som resten.

På en vägg har det kommit fram fina annonser från gamla tidningar. Huset byggdes i slutet på 1800-talet.

Ett riktigt första inlägg!

Hej!
Jag tänkte försöka skriva ett riktigt första inlägg här på bloggen, presentera mig och förklara lite vad jag kommer skriva om här. Ida heter jag, bor i Jämtland, är 24 år och nyutexaminerad kulturgeograf. Den här bloggen kommer först och främst handla om det som upptar min hjärna största delen av tiden numera - husbyggande, renovering och inredning. Förutom det kommer jag väl troligtvis även prata lite om andra roliga och intressanta saker. Härefter följer en liten summering av vad som lett mig fram till att starta den här bloggen.

Efter att jag och min man flyttade från stan till min hemby för snart ett år sedan och efter att ha bott hos mina föräldrar en tid började vi fundera på var vi vill bo "på riktigt". Efter en del tittande på internet på olika hus i närheten mest på skoj tog jag med maken på en liten promenad i byn. Jag hade nämligen fått ett infall när jag såg vilken otrolig utsikt det var från en plats lite ovanför mina föräldrars gård. Det lilla fröt till idé som såddes där växte ganska snabbt till mer seriösa tankar och snart hade vi även hittat ett fint, gammalt hus knappt två mil bort, som ingen bott i på länge som ägaren också ville att vi skulle riva och ta bort.

Här är några av de första bilderna vi tog av huset i somras.

Här är en bild på huset som vi nu har köpt och börjat lite med att riva och ta tillvara på allt vi kan inuti.

På sidorna som inte syns från vägen är panelen inte målad och väldigt skadad av väder och vind.

De gamla, vackra tapeterna på övervåningen, som tidigare varit kontor för ett skogsbolag, hade någon dragit bort det mesta av.. det var nästan tur eftersom annars skulle vi blivit tvungna att göra det vilket skulle kännas väldigt hemskt. Jag har nu åtminstone tagit reda på bitar av tapeterna och ska försöka göra en fin tavla av dem som får sitta i huset sedan.


Det är alltså främst detta husflyttsprojekt som denna blogg kommer handla om. Just nu känns det ganska otroligt att vi ska ta ner det stora huset, köra hem det och bygga upp det stock för stock. Men efter att ha sett bloggar som exempelvis Lundagård och andra som verkligen genomfört liknande projekt blir jag väldigt hoppfull om att vi också ska kunna klara av att skapa vårt drömhem tillsammans!

Lämna gärna en liten kommentar om ni kikar in, vore väldigt roligt! :)