Vinterns sista månad

Nu är snart vintern över och dagarna blir bara längre och längre vilket känns så väldigt bra tycker jag. Visst tycker jag om vintern och snön men just nu vill jag bara ha vår och ljus! 

Svärmor som varit i Sverige och hälsat på oss gjorde (bland mycket annat gott) världens godaste inlagda grönsaker som passar att äta som tillbehör till det mesta. Efter några dagar har rödkålen gjort att allt är starkt rosa så det blir även en härlig färgklick på tallriken.

Våren gör att jag får lust att köpa tulpaner mest var och varannan dag.. På alla hjärtans dag såg jag att mitt rosa ljus hade exakt samma färg som tulpanerna. Vi åt därför frukost med tänt ljus, det och de röda rosorna från mannen var nog så romantiskt det blev den dagen :)

Lille gullungen våran som redan är en så rolig, social liten person och vill vara med och titta på allt vi håller på med.

Nytt liv, nytt år

Nu är jag här och skriver igen! Det blev ett ganska långt uppehåll med husrivandet/-byggandet och det mesta i livet faktiskt på grund av att all vår uppmärksamhet i några månader har gått till det nya lilla tillskottet i familjen som kom 29 november, lille Adar.

Här var han bara någon dag gammal.

Nu är han snart två månader och växer så det knakar! En sån underbar, go och (oftast) glad liten kille som gjort oss till en riktig liten familj!

Men nu när vi är tre i familjen känns längtan efter huset ännu starkare, vi vill ju att han ska växa upp där. Nu börjar vinterns mörker släppa en aning och dagarna blir längre vilket också gör att det börjar klia lite i fingrarna efter att komma igång med bygget! Då kommer det ju självklart fler och roligare inlägg här också :)

Jag hoppas verkligen och tror och vet att 2015 kommer föra oss betydligt mycket närmare inflyttning!

Korta dagar

Den här tiden på året blir ju timmarna med dagsljus så väldigt få så väldigt snabbt, men en del har vi i alla fall fått gjort och börjat på med den senaste veckan. Timret är nu märkt och det är bara att hoppas på att lapparna sitter kvar och att det känns lika begripligt när allt ska sättas ihop igen. Vi har använt "lappar" som vi klippt från golvvärmeplåtar och skrivit med spritpenna. Vår tanke är ju att det inte ska dröja flera år innan stommen sätts upp igen men det känns ju ändå lite läskigt att tänka på hur bra märkningen och framförallt timret kommer klara sig under vintern och så länge det nu kommer bli liggande!

En mycket suddig mobilbild från märkningen. Om någon som genomfört liknande projekt reagerar på metoden vi använt när vi märkt, skriv gärna en kommentar om hur vi borde göra istället. Det finns fortfarande tid att göra om ifall det skulle behövas. Vi har en stanssats som vi kan använda om ni till exempel tror att spritpennan kommer blekna..

Vi har också rensat upp en hel del runt huset så att man kan komma åt att riva. Det blir mycket skräp trots att det känns som om vi har tagit reda på och sparat så mycket. 

Nedmontering av kakelugnen

I vårt hus hade det tidigare funnits minst fyra kakelugnar men när vi köpte det fanns bara en kvar. På ett sätt känns det lite skönt att inte behöva riva och förvara (det blir en del bananlådor!) flera stycken även om man ju hade kunnat sälja dem och få lite extra i byggkassan. Vi kommer inte behöva så många i det nya huset utan en för mysfaktor och vid behov extra värmekälla på vintern räcker väldigt bra.

Såhär såg den ut före rivning. En väldigt fin modell som känns klassisk och passar bra in med hur vi har tänkt inreda i vardagsrummet där den ska stå. Det fattas tråkigt nog en bit av kransen längst ned, så det kommer vi behöva försöka fixa på något sätt.

Det var i våras någon gång som jag efter lite gruvande gjorde slag i saken och märkte upp kakelugnen och rev den, efter att ha läst Värmen i gamla hus av Göran Gudmundsson och på olika forum hur folk hade gjort.

Första biten borta!! Det var väldigt spännande när den väl lossnade efter några minuters ruckande, kransbitarna längst upp är ganska tunga så det är ett under att jag kunde klättra ned med dem utan att tappa dem, haha!

En bra bit på vägen! Jag märkte bitarna med frystejp och spritpenna, hittills verkar det vara ett bra sätt, ingen tejpbit hade åkt av när kaklen packades ned i bananlådorna.

Här ligger den (nästan hela) på golvet. Som ni ser hade en del kakel spruckit, mest där krokar suttit och från hålen där man fäst stålbågarna som satt mellan lagren. Det ska gå bra att sätta upp ugnen ändå och tydligen går det att dölja sprickorna så den ser hel och fin ut igen.

Uppdatering några månader senare..

Nu har det ju hux flux gått några månader sedan senaste inlägget igen, men vi kör på med bloggandet igen och hoppas på bättring, haha! Fick en fin kommentar av min syster att det var dags att skärpa mig med uppdateringar och ja det är faktiskt mycket som händer med rivningen nu, sommaren var ju så otroligt varm så under flera veckor GICK det verkligen inte att göra något kroppsarbete. Att jag dessutom ser ut som på bilden nedan (detta var för några veckor sedan) bidrar också till att rivningen går lite långsammare och det blir mycket tankar på allt spännande som snart ska hända. 

En liten bild på förvaringsplatsen där det mesta ska få ligga och vänta på att målas om och sättas tillbaka när huset kommit upp på sin nya plats.

Senaste veckans projekt, som nog kommer uppta denna vecka också, har varit att riva muren. Vi skickade först upp min pappa som är duktig att stå på tak (han hade såklart säkerhetslina, huset är så otroligt högt även om det kanske inte ser ut så på bilderna) för att börja riva själva skorstenen.

Sedan fortsatte jag med knackandet nedåt. Helt lagom syssla när man är i åttonde månaden. Som ni ser har muraren smetat på något slags skydd även på insidan av muren så de flesta stenar har klarat sig riktigt bra och vi kommer spara många av dem och använda igen.

Igår hade vi kommit ungefär såhär långt med rivandet när det blev för mörkt för att fortsätta. Blir ju snart väldigt få timmar av dagsljus och elen till huset är kapad för länge sen. Från stallet på gården kanske man borde dra någon lång skarvsladd för att kunna ha någon strålkastare..

Mina föräldrar hjälpte till att lasta stenarna på pallar, det blir nog minst tio pallar innan vi fått bort allt!

En vacker dag

Idag har varit en fin dag både vädermässigt och husbyggsmässigt. Idag kom nämligen bygglovet som blev beviljat och jag traskade upp till gårdsplanen som håller på att växa fram däruppe på berget. 

Är så väldigt glad att marken vi valt ut visade sig vara helt ultimat för att bygga på. Sten och grus. På bilden syns att det är aningen blött vilket beror på en myr längre upp i skogen, det kommer åtgärdas genom att vi dikar ur ovanför gården så får det rinna ned bredvid vägen och vidare ned till älven (man skymtar älven ytterst lite på översta fotot ovan men den syns fint där den ringlar fram när man är på plats).

Sågspån och grus

Det som husrivningen kretsat mest kring den senaste månaden har varit sågspån. Mellan varje våning (två och en vind) och även i de väggar som inte är timmerväggar, ligger 20-30 cm sågspån som vi inte riktigt visste hur vi skulle handskas med. Googlade såklart lite på hur folk hade gjort och E (min man) var ganska inne på att suga bort allt med någon spånsug. Men till slut fick vi inse att det bästa och billigaste ändå var att skyffla det i säckar. Eftersom det skulle bli rätt mycket arbete att göra detta tänkte vi att det är väl lika bra att inte slänga spånet, som faktiskt är extremt rent och råttskitsfritt, utan använda det till isolering mellan våningarna när vi bygger upp det igen.

Vindsgolvet tömde vi genom att göra ett hål och skyffla ned allt till nästa våning, sedan stoppade vi högen i säckar. Det hade säkert kunnat göras på ett smidigare sätt men det funkade bra och ca 70-80 säckar är nu fyllda och ska flyttas bort för förvaring i ladugården bredvid.

Jag nämnde ju i förra inlägget att en del hänt på nya tomten också och det är denna, i mina ögon, gudomliga väg som har grovbutits över hygget upp dit där vårt hus ska stå! Vi fick veta av han som gräver åt oss att det är bäst om vi väntar över vintern innan vi gjuter för grunden och timrar upp huset eftersom kylan och snön kommer stabilisera där huset ska stå. Vi hade ju i vår iver tänkt timra upp det i år men det känns viktigare att inte huset åker nedför backen åtminstone de närmsta 100 åren. Därför tar vi det nu lite lugnare med rivandet också. Men ned ska huset och timret ska helst ligga uppe på tomten under ett skyddande tak innan snön kommer, redo att sättas upp så fort som möjligt nästa år.